Städning, sjukfrånvaro och arbetsmiljö – vad vi vet och vad vi inte vet

Det arbetsmiljöreglerna faktiskt säger

Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete lägger ansvaret på arbetsgivaren att undersöka arbetsförhållandena, bedöma risker, åtgärda dem och följa upp. Lokalens skick, hygienutrymmen, personalutrymmen och golvens halksäkerhet ingår i det.

I praktiken betyder det att ett dokumenterat städschema är en del av arbetsmiljöarbetet, inte något vid sidan av. Det gör också uppföljningen enklare: när det står i schemat vad som ska göras och hur ofta, går det att se om det utförts.

De tre mekanismerna som går att påverka

Smittvägar: luftvägsinfektioner och magsjuka sprids bland annat via händer och kontaktytor. Rena kontaktytor och välfyllda tvål- och pappersdispensrar i hygienutrymmen är den mest direkta åtgärden.

Damm och partiklar: damm som byggs upp på höga ytor och i textilier virvlar upp och kan förvärra besvär hos personer med astma och allergi.

Halk- och snubbelrisk: blöta golv, spill vid entréer och kvarlämnad utrustning står för en stor del av fallolyckorna inomhus på arbetsplatser. Skyltning vid våta golv och rutin för spill är en del av vårt arbetssätt.

• Dagligt underhåll av toaletter, pentry och kontaktytor
• Kontroll och påfyllning av förbrukningsmaterial
• Skyltning och torrmoppning efter våtstädning
• Periodisk höghöjdsstädning som binder damm

Vad vi inte påstår

Det cirkulerar många siffror om exakt hur mycket sjukfrånvaron minskar av bättre städning. Underlagen bakom dem är ofta svaga eller hämtade från helt andra typer av verksamheter. Vi använder inte sådana siffror i offerter, och ni bör vara skeptiska när någon gör det.

Det vi kan svara på är vad vi gör, hur ofta, med vilken metod och vad som händer om något inte blir rätt. Det räcker som beslutsunderlag.

Så bygger ni ett städschema som håller för arbetsmiljöarbetet

Utgå från lokalens riskpunkter i stället för från en generisk mall. Vi går igenom lokalen med er, listar ytorna, sätter frekvens per yta och skriver ner vem som gör vad. Sedan följs det upp löpande.

• Lista ytor och zoner, inte bara rum
• Sätt frekvens per yta – dagligen, veckovis, kvartalsvis
• Bestäm vad som är städpersonalens ansvar och vad som är verksamhetens
• Bestäm hur avvikelser rapporteras och åtgärdas